diamante

Det finns mycket bra jag minns med min barndom. Att springa runt på landet och bygga kojor under granarna, att åka skidor i Tännäs och leka skidlärare, att tillsammans med tjugo andra barn ha vattenkrig vid stugbyn på Öland, med mera med mera. Senast härom dagen slog det mig att det finns något jag fortfarande saknar med att vara liten. Jag saknar att rita. Jag saknar att ha en helt ny målarbok med bilder som bara väntar på att bli färgglada av nyinköpta, oanvända tuschpennor (som man sedan måste slicka på för att få ut den allra sista färgen). Jag saknar att måla rätt färger på rätt platser- innanför linjerna! Snyggt och prydligt ska det vara. Jag vet, jag är lite (läs mycket) av en nazist när det kommer till sånt, men till min målarbok gäller mina regler.

Jag har nu bestämmt mig för att köpa mig en målarbok och tuschpennor när jag kommer hem i jul. Jag har redan tittat efter det här men inte hittat någon som håller måttet, så det blir till att vänta. Jag ber också om lite diskretion. Om detta kommer ut så är det inte bra för mitt rykte. Ok, deal? Varken ni eller jag säger något. Om någon frågar så kommer jag att neka.